OM BPPV

BPPV (Beningn, Paroxysmal, Positionell, Vertigo), kristallsjuka, godartad lägesyrsel, eller bara lägesyrsel är en mycket vanlig diagnos för yrsel inom primärvården. Studier visar på en livstidsprevalence på 2,4% (1,2) Det är dock högst oklart hur stort mörkertal som gömmer sig bakom dessa siffror på grund av otillräcklig eller felaktig diagnostik. Det är även svårt att mäta förekomsten då många studier är mätta på olika vårdenheter såsom akuten, vårdcentral och öron-näsa-hals avdelning. Av de perifera öronsjukdomarna tycks BPPV stå för hälften av fallen. Av de patienter som kommer till en öron-näsa-hals avdelning med yrsel så har ca 18% BPPV. (3)

Det är mycket viktigt att patienten snabbt blir omhändertagen vid misstanke om godartad lägesyrsel. Fortfarande figurerar helt felaktiga råd inom sjukvården att patienten skall vila bort sina symtom.  Förutom de primära symtomen med yrsel så riskerar patienten i hög grad att utveckla rörelserädsla och spänningar i olika delar av kroppen som sekundära pålagringar. Kliniskt är det inte helt ovanligt att det är de sekundära symtomen som har tagit överhand på grund av en för lång och utdragen vårdprocess kring dessa patienter.

Symtomen vid godartad lägesyrsel är mycket karakteristiska med kortvarig rotatorisk yrsel vid lägesförändringar av huvudet. Det är dock inte helt ovanligt att patienten beskriver en generell ostadighet eller att de är ”som i en bubbla” (4). Ditt viktigaste verktyg är som vanligt en god anamnes och sedan specifika tester med nystagmustolkning för de olika båggångarna.

Grunderna till att diagnostisera BPPV

När du träffar en patient som du misstänker har BPPV så bör din utgångspunkt vara att yrseln betraktas som central tills du kan bevisa motsatsen. Till höger kan du se några viktiga komponenter som du alltid bör ha kunskap kring för att kunna undersöka och behandla dessa patienter. Boxarna till höger innehåller en kortfattad version av det du bör känna till. I klinik är det givetvis en sammantagen bedömning av patienten som ligger till grund för din diagnos.

Vi har valt att plocka ut några exempel under varje huvudrubrik som vi anser är extra viktiga. Huvudrubrikerna är;

  • Anamnes
  • Anatomi
  • Undersökning
  • Behandling
  • [/li_item]
Anamnesen är som vanligt hörnstenen i vår undersökning, precis som vid så många andra diagnoser. Yrselpatienter har ofta mycket svårt att redogöra detaljerat för sina symtom. Det blir därför ännu viktigare för dig som undersökare att du ställer rätt och relevanta frågor till patienten. Frågor som alltid bör ingå vid anamnes av yrselpatient med befarad BPPV är yrselns;

  • Karaktär
  • Tidsförlopp
  • Påverkande/utlösande faktorer
  • Ackompanjerande symtom
  • [/li_item]
För att t.ex. behandla ett knä så är det för många självklart att ha kunskap om anatomin och fysiologin kring leden. Det finns ingen skillnad när du undersöker och behandlar BPPV. Nedan ser du några exempel på grundläggande anatomi och fysiologi som du bör känna till vid undersökning och behandling av dessa patienter.

  • Båggångar – Anatomiskt läge för alla sex båggångar samt vilka tänkbara nystagmusfynd som hör till de vanligaste BPPV-diagnoserna.
  • Kristaller – Vilka är teorierna kring insjuknande och behandling.
Ett vanligt misstag vid undersökning av BPPV är att inte använda Frenzelglasögon. Frenzelglasögon (eller videofrenzel på specialistklinik) är inte primärt till för att patienten skall få större ögon, vilket tyvärr är en vanlig missuppfattning. Det bör tydligt framgå i journalen om du har eller inte har använt Frenzelglasögon vid undersökningen. Det är också viktigt att ha kunskap om grundläggande anatomi och fysiologi när du undersöker båggångarna för att kunna värdera eventuella yrselfynd/nystagmusfynd. Det finns många faktor som kan påverka dina undersökningsfynd vid en yrselundersökning. Känner du te x till vilken skillnad det kan vara att undersöka en misstänkt BPPV- patient på morgonen eller eftermiddagen?
När du kommit så långt att du fastställt diagnosen så återstår bara behandlingen. Detta är egentligen det som är mest smärtfritt för dig som vårdgivare. Prognosen är mycket god, alla blir bra! Visst finns det enskilda fall med mycket ovanlig BPPV, med t.ex. oerhört många recidiv, men dessa är mycket ovanliga. Det finns väl dokumenterat hur du skall behandla respektive båggång. Det är inget måste men en klar fördel att känna till flera behandlingsmetoder för samma båggång. Illustrativa och lättförståliga hemträningsprogram ökar på chansen till snabbt tillfrisknande.
Referenser
  1. Bhattacharyya N, Baugh RF, Orvidas L, et al. Clinical practice guideline: benign paroxysmal positional vertigo. Otolaryngol Head Neck Surg 2008;139:Suppl 4:S47-S81.
  1. Von Brevern M, Radtke A, Lezius F, et al. Epidemiology of benign paroxysmal positional vertigo: a population based study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2007;78: 710-5.
  2. Nedzelski JM, Barber HO, McIlmoyl L. Diagnoses in a dizziness unit. J Otolaryngol 1986; 15:101. 
  3. Jan Fagius, Sten-Magnus Aquilonius. Neurologi 4:e upplagan. 2006.