BPPV, kristallsjuka, godartad lägesyrsel eller bara lägesyrsel, ja kärt barn har många namn. I innerörat finns det två hinnsäckar och i dem sitter det fast otoliter / “kristaller” (som egentligen betyder “öronsten”). När otoliterna sitter där de ska har de en viktig balansfunktion. Otoliterna kan emellertid lossna och till slut hamna i någon av innerörats totalt sex båggångar (tre på vardera sida). 

Hur pass starka symtomen kan bli för den drabbade kan variera en del och vara allt från överkomliga till mer extrema fall där patienten läggs in på sjukhus med mycket kraftig yrsel och eventuellt kräkningar. Det är dessutom inte ovanligt att drabbas av ångest i samband med dessa anfall. I och med mängder av tänkbara scenarior, andra samtida sjukdomar mm  kan det vara svårt att jämföra olika patienter och samma patients symtom kan variera kraftigt från ett insjuknande till ett annat. Antalet otoliter, storleken på otoliterna och vilken båggång(ar) som är drabbade är några andra faktorer som kan påverka symtomfloran. 

Trots att sjukdomen har tydliga diagnoskriterier och att behandlingen allt som oftast är förbluffande effektiv så figurerar det en relativt stor okunskap inom vården vid diagnostik och behandling. 

Det är viktigt att patienten snabbt blir omhändertagen vid misstanke om BPPV. Fortfarande figurerar helt felaktiga råd inom sjukvården att patienten skall “vila bort” sina symtom. Förutom de primära symtomen med yrsel så riskerar patienten i hög grad att utveckla rörelserädsla och spänningar i olika delar av kroppen som sekundära pålagringar. Kliniskt är det inte helt ovanligt att det är de sekundära symtomen som har tagit överhand på grund av en för lång och utdragen vårdprocess kring dessa patienter.

Symtomen vid godartad lägesyrsel är oftast kortvarig rotatorisk yrsel vid lägesförändringar av huvudet. Det är dock inte helt ovanligt att patienten beskriver en generell ostadighet eller att de är ”som i en bubbla”. För vissa är oron för ny attack det dominerande symtomet och för någon annan kan illamåendet och sviterna av en attack vara det värsta. Ditt viktigaste verktyg är som vanligt en god anamnes som grund . Vet du vilka frågor som ger mest information och vilka som potentiellt kan vilseleda dig när du letar efter BPPV? Efter anamnes ska du även utföra  specifika tester med nystagmustolkning för de olika båggångarna.

Ett vanligt misstag vid undersökning av BPPV är att inte använda Frenzel-glasögon  eller att i alla fall inte förstå fysiologin varför det är en fördel att använda dem. Frenzelglasögon (eller videofrenzel på specialistklinik) är inte primärt till för att patienten skall få större ögon, vilket tyvärr är en vanlig missuppfattning. Det är bra om det tydligt framgår i patientens journal om du har eller inte har använt Frenzelglasögon vid undersökningen.

Det finns flera andra faktorer som kan påverka dina undersökningsfynd vid en yrselundersökning av BPPV. Känner du till exempel till vilken skillnad det kan vara att undersöka en misstänkt BPPV-patient på morgonen eller eftermiddagen? 

När du kommit så långt att du fastställt diagnosen så återstår bara behandlingen. Detta är egentligen det som är mest smärtfritt för dig som vårdgivare. Prognosen är mycket god, i princip alla blir bra! Visst finns det enskilda fall med mycket ovanlig BPPV som kräver ett annat handläggande men dessa är inte vanliga. Det finns väl dokumenterat hur du skall behandla respektive båggång. Det är inget måste men en klar fördel att känna till flera behandlingsmetoder för samma båggång. Illustrativa och lättförståeliga hemträningsprogram ökar även på chansen till snabbt tillfrisknande.

Snabb checklista BPPV