top of page

Så ställer du rätt BPPV‑diagnos enligt Bárány Society

1 sep.
2 min läsning

Benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV, kristallsjuka, lägesyrsel) är den vanligaste orsaken till perifer yrsel och samtidigt en av de diagnoser där korrekt diagnostik ofta brister. Bárány Society har sedan 2015 tydliga och internationellt accepterade diagnoskriterier för BPPV, men dessa används inte alltid konsekvent i klinisk praxis.


Det här inlägget guidar dig som vårdgivare steg för steg i hur du faktiskt ska använda kriterierna i mötet med patienten.


Varför är diagnoskriterierna viktiga?

BPPV är en klinisk diagnos. Den ställs inte med MR, DT, blodprover eller annan neurologisk undersökning utan genom:

  • rätt anamnes

  • rätt positionstester

  • korrekt tolkning av nystagmus


Målet i kliniken ska vara att, när det är möjligt, uppfylla kriterierna för "säker BPPV", eftersom det ger möjlighet till:

  • korrekt behandling (val av manöver)

  • färre onödiga utredningar

  • Totalt sett potentiellt minskat psykiskt och fysiskt lidande för patienten


Steg 1: Rätt anamnes

Diagnostiken börjar alltid med anamnes och typiska anamnestiska fynd vid BPPV:

  • Yrsel som utlöses av huvud- eller kroppslägesändring

  • Kortvariga attacker (sekunder till minuter)

  • Exempel på triggers:

    • vända sig i sängen

    • lägga sig ned eller resa sig upp

    • titta upp eller böja sig fram


⚠️ Anamnes räcker inte för säker diagnos. Med din anamnes kan du komma till misstanke om BPPV, men inte längre.


⚠️ Vissa patienter (framför allt äldre och patienter med hjärnskakning) kan i större utsträckning beskriva en generell instabilitet och ibland till och med en helt avsaknad av lägesutlöst yrsel.


Steg 2: Positionstester, kärnan i diagnostiken

För en säker BPPV-diagnos krävs att yrseln framkallas i ett positionstest och att detta test ger upphov till en karakteristisk nystagmus.


Vanliga tester:

  • Dix–Hallpike test→ för bakre och främre båggången

  • Supine roll test (Pagnini–McClure) → för laterala båggången


⚠️ Det är inte testet som avgör vilken sida/båggång som är den drabbade. Det är alltid nystagmus. Testerna är positioner där en specifik båggång är som mest utsatt, men det utesluter inte att du inte kan få träff på andra båggångar.


Det räcker inte med att notera "nystagmus". Det ska vara rätt nystagmus enligt de lagar som finns för det vestibulära systemet

Steg 3: Tolka nystagmus korrekt

Detta steg är vanligen lätt att misstolka. Det räcker inte med att notera "nystagmus". Det ska vara rätt nystagmus enligt de lagar som finns för det vestibulära systemet. Detta betyder att du bör notera riktning, karaktär och tidsförlopp för nystagmusen.


Typiska kännetecken nystagmus vid BPPV:

  • Latens: Nystagmus startar efter några sekunder

  • Paroxysmal: Nystagmus avstannar inom 1 minut (Canalolithiasis) men ofta mycket tidigare 10-20 sekunder

  • Ökar och avstannar (Crescendo → decrescendo) Intensiteten på nystagmusen "byggs upp" och avtar.


Exempel nystagmus canalolithiasis:

  • BPPV bakre båggång: paroxysmal uppåtslående + geotrop torsion (skruv) mot undersökt sida

  • BPPV horisontell båggång: paroxysmal horisontell geotrop (OBS Måste undersöka båda sidorna!)


⚠️ Om nystagmus inte stämmer överens med förväntad båggång ska diagnosen omprövas.


Vanliga fallgropar i kliniken

❌ BPPV-diagnos utan positionstest

❌ Behandling utan fastställd båggång

❌ Yrsel = BPPV

❌ Avsaknad av nystagmusdokumentation

❌ Hemövningar utan säker diagnos


Sammanfattning – så använder du kriterierna rätt

  1. Börja med anamnes, men stanna inte där!

  2. Utför rätt positionstest (ha kännedom om anatomi / fysiologi)

  3. Observera och tolka nystagmus systematiskt

  4. Anpassa behandlingen efter diagnosen/båggången och utifrån patienets fysiska möjligheter att genomföra behandlingen


När diagnoskriterierna används korrekt är BPPV en av de mest tacksamma yrseldiagnoserna att behandla, för både patient och kliniker.


 
 
 

Kommentarer


bottom of page