Rehabilitering av PPPY/PPPD
- Daniel Petersson
- 15 apr.
- 3 min läsning
Uppdaterat: 16 apr.
Varför rehabilitering vid PPPY blir ineffektiv när fokus enbart ligger på balansövningar
Persisterande postural‑perceptuell yrsel (PPPY, PPPD på engelska) är ett komplext tillstånd som ofta orsakar långvariga och funktionsnedsättande symtom. Trots detta reduceras rehabiliteringen i många fall till ett ensidigt upplägg med generella balansövningar och/eller enbart medicinering. Även om olika typer av fysisk träning kan vara en viktig del av behandlingen, kan ett sådant förenklat angreppssätt leda till utebliven förbättring och i vissa fall till att besvären vidmakthålls eller förstärks.
PPPY är inte en primär balansstörning
Om rehabiliteringen då enbart fokuserar på ”att träna balansen” riskerar man att behandla ett symtom snarare än den mekanism som faktiskt driver tillståndet
En avgörande utgångspunkt är att PPPY inte är en klassisk vestibulär funktionsnedsättning. Tillståndet uppstår vanligtvis sekundärt till en bakomliggande händelse eller sjukdom, exempelvis vestibularisneurit, BPPV, vestibulär migrän, hjärnskakning eller en annan akut yrselepisod. När den initiala orsaken klingat av kvarstår hos vissa patienter en maladaptiv reglering av balans‑ och perceptionssystemen, där hjärnan fortsätter att tolka sensorisk information som hotfull eller instabil.
Om rehabiliteringen då enbart fokuserar på ”att träna balansen” riskerar man att behandla ett symtom snarare än den mekanism som faktiskt driver tillståndet. Faktum är att balansen objektivt kan vara mer eller mindre perfekt hos patienter med PPPY, men deras subjektiva upplevelse säger något annat.
Vikten av att identifiera och behandla bakomliggande sjukdom
Ett vanligt problem vid PPPY är att den bakomliggande orsaken inte har diagnostiserats och/eller har behandlats tillräckligt. Patienten kan exempelvis fortfarande ha:
obehandlad eller otillräckligt behandlad vestibulär migrän
kvarvarande BPPV
Utan att dessa faktorer identifieras och adresseras blir rehabiliteringen ofta ofullständig där hjärnan hela tiden påminns om att det är något som inte stämmer. Balansövningar kan visserligen förbättra den fysiska kapaciteten, men de påverkar inte nödvändigtvis de centrala processer som upprätthåller symtomen.
Undvikandebeteende, en central men ofta förbisedd faktor
En av de mest avgörande mekanismerna vid PPPY är att adressera och informera om eventuellt undvikandebeteende. Många patienter börjar successivt undvika rörelser, miljöer och situationer som upplevs som yrselframkallande, till exempel affärer, folkmassor, skärmar, promenader utomhus eller huvudrörelser. Detta leder till minskad exponering, försämrad sensorisk anpassning och ökad övervakning av kroppsliga signaler.
Patienten kan bli ”duktig på sina övningar” men ändå vara oförmögen att återgå till vardagsaktiviteter.
Om rehabiliteringen enbart består av generella balansövningar i en kontrollerad miljö riskerar denna ond cirkel att kvarstå. Patienten kan bli ”duktig på sina övningar” men ändå vara oförmögen att återgå till vardagsaktiviteter. Utan att aktivt arbeta med gradvis exponering, beteendeförändring och rörelserelaterad trygghet uteblir ofta den funktionella förbättringen.
Effektiv rehabilitering vid PPPY kräver ett bredare angreppssätt än traditionell balansträning. Det innebär att:
adressera rädsla för symtom och rörelse
normalisera patientens förståelse för yrsel
stödja återgång till undvikna aktiviteter på ett strukturerat sätt
Ofta krävs samarbete mellan flera professioner, där fysioterapeutens roll kompletteras av medicinsk bedömning och ibland psykologisk kompetens.
Sammanfattning
Att behandla PPPY genom att enbart ge balansövningar innebär en risk för förenkling av ett komplext tillstånd. Utan att identifiera och behandla bakomliggande sjukdomar samt att aktivt arbeta med undvikandebeteenden riskerar rehabiliteringen att bli ineffektiv. För att nå verklig förbättring behöver behandlingen anpassas till tillståndets multifaktoriella natur, med fokus på både kropp, hjärna och beteende.
Signerat Daniel Petersson, specialistsjukgymnast i neurologi, doktorand.
Disclaimer: Inlägget ska inte ses som något medicinskt råd till varken patienter eller vårdgivare utan ska reflektera författarens samlade erfarenheter inom området. Rehabkurser svarar aldrig på frågor rörande specifika patientfall.
Kommentarer